Genom en kombination av effektiv behandling och anpassade övningar hjälper vi dig att bli kvitt dina besvär, så att du kan fokusera på det som verkligen betyder något för dig.
Stel nacke och huvudvärk efter långa dagar vid skärmen.
Ländryggssmärta som begränsar din träning och fritid.
Skuldersmärta som gör vardagliga rörelser smärtsamma.
Gamla skador som aldrig riktigt läkt och ständigt påminner om sin närvaro.
Att ”lära sig leva med smärtan” är vanligt – men inte nödvändigt. Tillsammans hittar vi vägen tillbaka till en smidigare vardag.
Individuell behandling Vi fokuserar på att behandla orsaken, inte bara symtomen. Vi går till botten med varför du har ont för att skapa en lösning som håller över tid.
Rörlighet & Återhämtning Vi återställer din rörlighet och minskar belastningen på leder och muskler med skräddarsydda övningar som ger din kropp chansen att läka.
Förebyggande insatser Vi bygger din tålighet inifrån och ut. Genom att kombinera ergonomiska tips med stärkande träning ser vi till att du står stark inför framtiden.
Slipp smärtorna som håller dig tillbaka och få friheten att njuta av livet på dina villkor.
Känn lättheten i kroppen när du kan röra dig obehindrat igen, oavsett om du vill dansa, springa eller bara njuta av vardagsaktiviteter utan begränsningar.
Fysisk smärta och spänningar påverkar ofta ditt mentala välbefinnande.
Har det precis huggit till i ländryggen? Känns det som att ryggen har ”låst sig” och du kanske till och med lutar lite snett framåt? Då har du förmodligen drabbats av ett ryggskott. Även om smärtan kan komma från absolut ingenstans, och ofta gör fruktansvärt ont, så är det en väldigt vanlig reaktion.
Det som händer är att en liten del i ryggen har blivit irriterad. Som en försvarsmekanism krampar dina muskler för att skydda området – det är alltså kroppens sätt att gipsa sig själv. Det är därför det är så svårt att räta på sig och varför höften ibland skjuts åt sidan.
Varför händer det just nu? Ryggskott beror på att ryggen blivit överbelastad. Ofta är det tunga eller ovana rörelser som utlöser det – som att skotta snö, byta däck på bilen, rensa ogräs framåtlutad eller göra tunga lyft på gymmet. Men ibland räcker det med att du bara böjer dig ner för att knyta skorna.
Hur lång tid tar det innan det går över? Ett ryggskott brukar läka på allt från några dagar till ett par veckor. De första dagarna är ofta värst, men sedan brukar du kunna röra dig någorlunda normalt igen. Hur snabbt du blir bra beror på hur mycket du låter kroppen återhämta sig och om du får hjälp. Med rätt behandling kan vi få musklerna att slappna av och smärtan att försvinna snabbare.
Akuthjälp: Vad ska du göra just nu? Om du sitter eller står med smärta just nu, testa detta:
Pausa direkt. Sluta med det du gjorde när det högg till.
Andas lugnt. Smärta skapar stress, och stress gör musklerna ännu mer spända. Ta djupa, lugna andetag.
Hitta psoas-ställningen. Lägg dig på rygg på golvet och lägg upp underbenen på en stol eller soffa så att du får 90 graders vinkel i höft och knän. Detta avlastar ländryggen enormt.
Kyl ner. Lägg en kylklamp (inlindad i en handduk) på det onda området i upp till 30 minuter för att dämpa svullnad och smärta.
Lyssna på kroppen. Om det känns okej att gå korta, försiktiga promenader – gör det! Rörelse smörjer lederna. Gör det för ont? Då är det vila som gäller. Känns det bra att försiktigt stretcha höfterna kan du prova det.
Kom ihåg: Ett ryggskott kan göra fruktansvärt ont och vara väldigt skrämmande, men det är inte farligt! Det kommer att gå över, även om det känns oändligt jobbigt just nu.
Behöver du hjälp att komma på fötter snabbare? Även om ett ryggskott läker av sig själv, kan rätt behandling göra vägen tillbaka betydligt kortare och mindre smärtsam. Vi hjälper dig att släppa på kramperna och ger dig skräddarsydda tips för att undvika att det händer igen.
Har du en smärta som börjar i ländryggen och skjuter som en blixt ner genom sätet och hela vägen i benet? Då är det förmodligen ischiasnerven som spökar. Det är kroppens längsta nerv, och när den blir irriterad kan det göra rejält ont. Ibland känns det faktiskt mer i benet än i själva ryggen.
Ischias känns ofta som en strålande eller huggande smärta. Här är några vanliga tecken:
Smärtan ökar vid tryck: Det kan hugga till extra mycket när du nyser, hostar eller går på toaletten.
Domningar och svaghet: Benet eller foten kan kännas ”avdomnad”, och ibland märker du att du inte har samma styrka i benet som vanligt.
Vissa rörelser provocerar: Att böja hakan mot bröstet samtidigt som du sträcker ut benet kan göra att det strålar till ordentligt, eftersom nerven då sträcks ut.
Många tror att nerven sitter fast som i ett skruvstäd, men oftast handlar det om en inflammation eller irritation runt nerven. Ibland kan ett diskbråck trycka på fysiskt, men det är kroppens reaktion på trycket som oftast skapar den intensiva smärtan.
Man brukar skilja på två typer, även om båda involverar samma nerv:
Äkta ischias: Orsakas oftast av ett problem i ryggen, som ett diskbråck, som irriterar nervroten.
Falsk ischias: Här kommer smärtan istället från stela och överbelastade muskler i sätet som trycker mot nerven. Denna variant är oftast lättare att behandla och går snabbare att bli av med.
När du söker hjälp hos oss gör vi en grundlig undersökning av ditt nervsystem för att hitta källan. Sitter problemet i ryggen eller i musklerna?
Beroende på vad vi hittar använder vi oss av tekniker som:
Ledjusteringar och muskelbehandling.
Neurologisk akupunktur för att dämpa smärta.
Specifika övningar som hjälper dig att läka på lång sikt.
När ska du söka vård direkt?
Ischias är oftast ofarligt och går över med rätt hjälp, men det finns vissa varningssignaler du aldrig ska ignorera. Sök vård akut om:
Du tappar känseln på insidan av låren eller i skrevet (det som kallas ridbyxeanestesi).
Du har svårt att kontrollera urin eller avföring.
Du blir plötsligt väldigt svag i benen så att de inte bär dig.
Vänta inte på att smärtan ska gå över av sig själv. Ju tidigare vi hittar orsaken, desto snabbare kan du komma tillbaka till en rörlig vardag utan smärta.
Har du vaknat och upptäckt att du inte kan vrida på huvudet? Eller högg det till när du skulle titta efter bilen i döda vinkeln? Nackspärr är nackens motsvarighet till ryggskott – det kommer plötsligt, gör rejält ont och känns som om hela nacken har gått i baklås.
Trots att det känns som om något har gått sönder, är nackspärr kroppens sätt att skydda sig själv. När lederna mellan dina nackkotor blir överbelastade reagerar hjärnan med att skicka ut en order: ”Lås området!”.
Musklerna krampar då ihop för att hindra dig från att göra rörelser som kan skada dig mer. Det är det som skapar den där känslan av att nacken har ”låst sig” eller att något sitter fast.
Det är sällan en enda sak som orsakar det, utan ofta en kombination av flera faktorer som leder till en överbelastning:
Långvarig felbelastning: Som att sitta framåtböjd över mobilen eller datorn för länge.
Plötsliga rörelser: Ett snabbt kast med huvudet eller ett lyft som överraskar musklerna.
Stress: Stress sänker toleransnivåerna för vad som kroppen vanligtvis klarar av. Stress kan även leda till dålig sömn som i sin tur ger kroppen en sämre återhämtning.
Det viktigaste att veta är att nackspärr är ofarligt och går över.
Rör på dig försiktigt: Försök att göra små, mjuka rörelser så gott det går. Att helt stelna till gör ofta läkningen långsammare.
Värme: En vetekudde eller en varm dusch kan hjälpa musklerna att slappna av.
Slappna av: Försök att inte ”dra upp” axlarna mot öronen trots smärtan.
Om smärtan är för kraftig eller om du behöver bli rörlig snabbt kan en terapeut göra stor skillnad. Vi arbetar med att hitta exakt vilken led som strular – ibland sitter faktiskt orsaken mellan skulderbladen eller i ett revben snarare än i själva nacken.
Genom mjuka justeringar, mobilisering och muskelbehandling hjälper vi kroppen att släppa på krampen. Vi ser också till att du får rätt övningar för att stärka nacken så att du slipper få tillbaka besvären i framtiden.
Går nackspärren inte över, eller har du även drabbats av huvudvärk? Vi hjälper dig att hitta orsaken och snabba på läkningen så att du kan röra dig fritt igen.
Känns det som om någon har dragit åt ett osynligt band runt pannan, eller trycker det molande bakom ögonen? Då är du inte ensam. Spänningshuvudvärk är vår allra vanligaste form av huvudvärk. Den är sällan farlig, men den kan verkligen sätta stopp för vardagen.
Spänningshuvudvärk smyger sig ofta på under dagen och blir värre framåt eftermiddagen. Vanliga tecken är:
En tryckande, dov smärta (inte bultande som vid migrän).
Det känns som en för trång mössa över pannan, tinningarna eller bakhuvudet.
Du känner dig öm i nacken och axlarna.
Du blir trött och får svårare att koncentrera dig.
Viktigt: Om du plötsligt får en extrem huvudvärk som du aldrig känt förut, eller om den kommer i samband med feber eller nackstyvhet, ska du alltid söka vård direkt.
Det enkla svaret är ofta ”stress”, men det finns många dolda faktorer som spelar in. Det handlar ofta om en kombination av:
Fysiska spänningar: Låsningar i nacken eller käken påverkar nerver och blodkärl som går upp mot huvudet.
Livspusslet: Stress, för lite sömn och långa pass framför skärmen utan paus.
Dolda triggers: Visste du att lågt blodsocker eller att du hoppat över morgonkaffet kan vara boven? Om du ofta vaknar med huvudvärk kan det faktiskt hjälpa att äta ett litet mellanmål precis innan läggdags för att hålla blodsockret stabilt under natten.
Många går runt och lider i onödan och tänker att ”det är bara lite huvudvärk”. Hos oss letar vi efter orsaken till spänningarna. Sitter problemet i nackens leder, i käkmusklerna eller i din hållning?
Vi använder effektiva metoder som:
Mobilisering: Vi hjälper stela leder i nacke och rygg att röra sig som de ska igen.
Muskelbehandling och akupunktur: För att få spända muskler att slappna av och dämpa smärtsignalerna.
Rådgivning: Vi hjälper dig att se över din ergonomi och ger dig enkla tips för att hantera stress.
Drick vatten: Börja dagen med ett stort glas vatten.
Ta mikropauser: Titta bort från skärmen och rulla på axlarna en gång i halvtimmen.
Prioritera sömnen: Försök att lägga dig och vakna vid samma tider.
Rör på dig: En kort promenad i friska luften kan göra underverk för en spänd nacke.
Vi hjälper dig att hitta balansen igen så att du kan fokusera på annat än din huvudvärk. Boka en undersökning så tar vi reda på vad just din huvudvärk beror på.
Har du svårt att lyfta kaffekoppen, skruva av locket på syltburken eller gör det ont när du skakar hand med någon? Då kan du ha drabbats av tennisarmbåge. Trots namnet är det faktiskt få som får det via tennisplanen – det är snarare en av våra vanligaste belastningsskador i vardagen.
På utsidan av armbågen sitter en liten benknöl där flera av underarmens muskler och senor fäster. När dessa fästen överbelastas uppstår en irritation eller inflammation.
Tennisarmbåge: Smärtan sitter på utsidan av armbågen.
Golfarmbåge: Smärtan sitter på insidan av armbågen. Orsakerna är ofta desamma – området har helt enkelt fått göra mer än det klarar av.
Smärtan vid tennisarmbåge kan vara allt från en molande värk till en skarp, huggande känsla. Håll utkik efter detta:
Greppsvårigheter: Det känns tungt eller smärtsamt att hålla i saker eller vrida om ett dörrhandtag.
Utstrålande smärta: Värken kan vandra både uppåt mot överarmen och ner mot handleden.
Kompensationsvärk: Det är vanligt att man får ont i axeln eller nacken eftersom man börjar använda armen på ett onaturligt sätt för att undvika smärtan i armbågen.
Det handlar nästan alltid om upprepade rörelser som kroppen inte är van vid. Det kan vara allt från att ha målat om huset eller jobbat i trädgården till långa pass med datormusen (det som ofta kallas musarm).
Men armbågen är sällan en ensamvarg. Ofta beror smärtan på att nacken eller axeln inte gör sitt jobb ordentligt. Om axeln är stel tvingas armbågen jobba dubbelt så hårt, vilket till slut leder till en överbelastning.
För att bli av med tennisarmbåge räcker det sällan med att bara vila. Vi hjälper dig att hitta den bakomliggande orsaken. Vi tittar på hela kedjan: nacke, axel, armbåge och handled.
Genom en kombination av ledjusteringar, muskelbehandling och specifika rehabiliteringsövningar ser vi till att avlasta senfästet så att det kan börja läka. Vi ger dig också tips på hur du kan justera din ergonomi för att slippa få tillbaka besvären.
Ju tidigare du påbörjar behandling, desto snabbare går det att vända trenden. Låt oss hjälpa dig att hitta styrkan i greppet igen!
Har du ont när du lyfter armen för att hämta något i ett skåp, eller gör det ont att sova på axeln? Då kan du ha drabbats av det som kallas impingement. Det är ett engelskt ord som betyder ”inklämning”, och det beskriver precis vad som händer: det har blivit för trångt under axelns ”tak”.
Tänk dig axeln som en mekanisk led där senor och små ”krockkuddar” (slemsäckar) ska glida fritt under ett benutskott på skulderbladet. Om musklerna runt axeln är i obalans eller om du är stel i bröstryggen, hamnar armen i en position där utrymmet krymper.
När du då lyfter armen kläms senan (oftast den som heter supraspinatus) fast mot benet. Det skapar en irritation som gör att det hugger till av smärta.
Ett typiskt tecken på impingement är att det inte gör ont när armen hänger rakt ner, och inte heller när den är sträckt rakt upp. Men däremellan – i en båge mellan midjehöjd och öronhöjd – gör det ordentligt ont. Andra vanliga symptom:
Smärtan strålar ner på utsidan av överarmen.
Du känner dig svag i armen vid vissa rörelser.
Det är svårt att föra armen bakom ryggen (t.ex. när du ska klä på dig).
Många tror att de har en kraftig inflammation som kräver medicin, men oftast handlar det om en mekanisk irritation. Det betyder att det inte är ”fel” på senan, utan på hur den används. Därför hjälper det sällan med bara vila eller antiinflammatoriska tabletter – man måste lösa själva orsaken till att det är trångt.
För att bli bra i axeln räcker det sällan med att bara titta på själva armen. Vi ser till helheten. Visste du att en stel bröstrygg eller ett snett bäcken kan vara den egentliga orsaken till att din axel hamnat i kläm?
Vi hjälper dig genom:
Ledjusteringar: För att förbättra rörligheten i nacke och rygg.
Muskelbehandling & Dry Needling: För att släppa på spänningar i axelns stabiliserande muskler (rotatorcuffen).
Rehabövningar: Vi ger dig enkla övningar som ”öppnar upp” axeln och stärker musklerna som håller armen på rätt plats.
Håll igång – men smärtfritt: Rör på armen så mycket du kan utan att det provocerar fram smärta. Mjuk rörlighetsträning är toppen!
Kyla: Lägg en ispåse (lindad i en handduk) på axeln i 15–20 minuter för att dämpa irritationen.
Lyssna på kroppen: Undvik de rörelser som gör att det ”hugger till” medan du läker.
Låt inte axelvärk hindra dig i vardagen eller i din träning. Vi hjälper dig att hitta orsaken och skräddarsyr en plan så att du kan använda armen fritt igen.
Migrän är mycket mer än bara en kraftig huvudvärk. Det är ett komplext tillstånd som kan kännas som ett totalt systemfel i kroppen. För den som drabbas innebär det ofta dagar av isolering i mörka rum, vilket påverkar både jobb, familj och fritid. Men vad är det egentligen som händer i kroppen?
Kort sagt beror migrän på att hjärnan är extra känslig för olika intryck. Under ett anfall vidgas blodkärlen i hjärnan och vävnaden runt dem blir irriterad. Samtidigt frigörs ett smärtämne (CGRP) som skruvar upp volymen på kroppens nervsignaler. Det är därför migrän känns så mycket intensivare än vanlig spänningshuvudvärk.
Migrän kommer ofta krypande på morgonen och kännetecknas av:
Ensidig, pulserande värk: Det känns ofta som att det bultar i takt med hjärtat, gärna bakom ena ögat eller i tinningen.
Överkänslighet: Ljus känns för starkt, ljud för höga och dofter blir överväldigande.
Illamående: Det är mycket vanligt att bli yr eller kräkas.
Varaktighet: Ett anfall kan sitta i allt från fyra timmar upp till tre dygn.
Ungefär var tredje person med migrän får varningssignaler innan värken bryter ut. Det kallas för aura och kan innebära att:
Det ”snöar”, flimrar eller dyker upp mörka fläckar i synfältet.
Du får stickningar i fingrarna eller ansiktet.
Det blir svårt att hitta rätt ord när du pratar.
Migrän styrs ofta av ”bägaren som rinner över”. Stress, sömnbrist, lågt blodsocker eller hormonförändringar kan var för sig eller tillsammans utlösa en attack. Vissa reagerar även på rött vin, lagrad ost eller choklad.
Dina 3 viktigaste steg för att förebygga:
Håll rutiner: Ät och sov på regelbundna tider. Din hjärna älskar förutsägbarhet!
För huvudvärksdagbok: Notera vad du åt och gjorde innan anfallet. Det hjälper dig att hitta dina personliga ”triggers”.
Ta mikropauser: Vila ögonen från skärmar och sänk stressnivån under dagen.
Många med migrän har också spänningar i nacke och rygg som kan göra anfallen både tätare och värre. Genom att undersöka hur dina muskler, leder och nerver samarbetar kan vi hjälpa till att lugna ner kroppens stressystem.
Vi använder skonsamma metoder som ledjustering, medicinsk akupunktur och muskelbehandling för att minska spänningar och förbättra rörligheten. Målet är att du ska få färre anfall och mer energi i vardagen.
Du behöver inte bära smärtan ensam. Vi hjälper dig att kartlägga dina besvär och hitta en behandlingsplan som fungerar för dig.
Symptom på löparknä
Löparknä känns ofta som smärta på utsidan av knät när du springer, och ibland även vid cykling eller andra aktiviteter. Det är särskilt vanligt vid långdistanslöpning och orsakas ofta av överbelastning på området där det gör ont. Smärtan kan också röra sig längs knäet, uppåt, nedåt, framåt eller bakåt. När du slutar springa kan smärtan försvinna, men den kommer snabbt tillbaka när du börjar springa igen.
Hur kan jag förebygga löparknä?
För att undvika löparknä är det bra att variera din träning. Styrketräning hjälper dig att bli starkare, vilket gör att du kan hantera högre belastningar och får ett mer effektivt löpsteg. Blanda löpträningen med styrketräning för bästa resultat. Se också till att stärka musklerna runt knät. Variera underlag, skor, distanser och tempot när du springer för att minska risken för överbelastning.
Ska man fortsätta springa om man fått löparknä?
Det bästa rådet är att lyssna på din kropp och undvika att springa om du har ont, särskilt om smärtan sitter på utsidan av knät. Om du ändå måste springa kan ett knäskydd ge extra stöd och värme. Det kan också hjälpa att byta skor, eftersom olika skor påverkar hur ditt knä belastas. Alternativ träning, som simning, kan vara ett bra sätt att hålla igång utan att belasta knät.
Behandling av löparknä
En del terapeuter rekommenderar stretching eller foamrolling (använda en skumrulle) på området där det gör ont, men det är troligen inte spänningar i själva senan som orsakar problemet. Istället är det bättre att stretcha och stärka de muskler som påverkar knät, som sätesmuskeln och muskeln TFL (tensor fascia latae).
Vad kan du själv göra om du fått löparknä?
För att bli smärtfri snabbt är det bäst att undvika de aktiviteter som gör ont, som löpning eller cykling, och istället satsa på alternativ träning som simning. Målet är att minska belastningen på utsidan av knät och förbättra rörligheten och balansen i musklerna. Några övningar som påverkar dina fötter, knän, och ländrygg kan hjälpa dig att komma tillbaka till löpningen igen.
Vad är trokanterit?
Trokanterit är ett vanligt smärttillstånd i höften som innebär smärta och ömhet på utsidan av höften. Smärtan kan bli värre vid vissa aktiviteter som promenader, löpning, cykling eller när du reser dig från en stol. Det kan också vara svårt att ligga på den drabbade sidan, vilket kan störa din sömn.
Varför får man trokanterit?
Trokanterit uppstår oftast på grund av överbelastning, till exempel efter löpning eller om du har suttit med benen i kors länge. Det kan påverka bara ena höften, men ibland kan båda sidor göra ont eller smärtan kan stråla ut i låret.
Smärtan kan även komma från problem i ryggen, som en nerv som är i kläm. Det är inte alltid tydligt vad som orsakar smärtan, men oftast handlar det om irritation eller skada på de muskler och senor som fäster vid höftens utsida.
Vanliga orsaker till trokanterit:
Trokanterit drabbar oftast kvinnor i medelåldern, men även män, yngre personer och idrottare kan få det, särskilt om de har problem med ryggen eller andra höften.
När bör jag söka hjälp?
Om du har långvarig smärta i höften som du misstänker kan vara trokanterit är det bra att boka tid hos en vårdgivare. De kan hjälpa dig att förstå orsaken till smärtan och skapa en behandlingsplan för att minska den. Att få hjälp i tid kan förebygga att problemen blir värre.
Behandling av trokanterit
Behandlingen handlar om att minska belastningen på höften och anpassa aktiviteterna. I början kan du behöva undvika det som gör ont, som löpning. Du kan också arbeta med att stärka musklerna runt höften. När smärtan minskar kan du gradvis börja med de aktiviteter som tidigare gjorde ont, men i en kontrollerad takt.
Andra behandlingar som kan hjälpa är massage, stretchövningar och stötvågsbehandling. I sällsynta fall kan operation vara ett alternativ om inget annat fungerar.
Vad kan jag göra själv?
Övningar som kan hjälpa:
Stretchning kan också hjälpa för att lindra smärtan och förbättra rörligheten i höften.
Anatomi bakom trokanterit
Trokanter är en benknöl på utsidan av höften där många av höftens muskler fäster. Dessa muskler hjälper till att röra benet och stabilisera höften när du går, springer eller cyklar. I området finns också slemsäckar, som fungerar som små kuddar för att minska friktion mellan senorna och skelettet. När senorna eller slemsäckarna blir irriterade eller överbelastade kan smärta uppstå, vilket är vad som händer vid trokanterit.
